
Nordhemskolan.
Först EU-projektet Cities för Children och nu ett nytt verktyg för barnkonsekvensanalys. Efter tio år som arkitektkonsulent inom Göteborgs stad känner Mie Svennberg att barnperspektivet börjar slå igenom.
Hon var länge den enda arkitekturkonsulenten i Sverige, men är det inte längre. Sedan årsskiftet finns också en inom Västra Götalandsregionen.
- Barnperspektivet är viktigt ur många aspekter. Först och främst ur en demokratisk, att också barn har rätt att vara med och påverka sin närmiljö. Och när de får göra det blir de också mer rädda om den, säger Mie Svennberg.
Till skillnad från i Sydeuropa är arkitektur inte något stort diskussionsämne i svenska hem. Därför behöver den helt enkelt medvetandegöras, speciellt bland barn för att vi i förlängningen ska få fram bra beställare i framtiden.
- I början handlade jobbet som arkitekturkonsulent mycket om att inspirera, om hur man kan jobba med arkitektur i grundskolan och förskolan.
Men det som många lärare var intresserade av var hur man kan involvera barn och ungdomar i förändringsarbete av till exempel skolgårdar och fritidsgårdar. Mie Svennbergs uppdrag kom därför att förändras och även inbegripa utveckling av modeller och metoder för sådana projekt.
- Jag jobbar i ett nätverk med andra arkitekter som tycker det är roligt att kommunicera med barn. En stor del av arkitektyrket handlar ju om kommunikation. Arkitekter och stadsplanerare kan också lära av barnen hur de använder sin miljö.
 |
Mie Svennberg, arkitekturkonsulent.
|
I Göteborgs stads riktlinjer står det sedan ett par år tillbaka att all stadsutveckling ska ske utifrån ett barnperspektiv. Och Mie Svennberg tycker att det börjar tas mer och mer på allvar. Konstigt vore annars, menar hon.
- Om vi nu tror att vi skapar en god stad utifrån vad som är bra för barn så har jag svårt att tänka mig att man inte skulle tycka det var viktigt att utveckla nya miljöer efter det. Vi har ju barnfamiljer som bor och lever i stan.