Lönsamheten är för dålig, det finns för lite mark att bygga på och studenterna vill bo nära universiteten. Ungefär så sammanfattas orsakerna till varför det byggs så lite studentbostäder i en ny regeringsrapport. Men det finns också lösningar.
I höstas fick konsulten Lennart Sjögren i uppdrag av Socialdepartementet att söka svaret på frågan varför det byggs så lite studentbostäder. Häromveckan presenterade han sina slutsatser på en hearing i Stockholm. I stort ser han marknadsekonomins villkor som en förklaring till studentbostadsbristen.
- Det är en bristande lönsamhet i att bygga hyresrätter. Många har istället byggt bostadsrätter. Bygg- och fastighetsmarknaden tjänar mera pengar på det, säger Lennart Sjögren i en videointervju på regeringens hemsida.
Ett annat problem är bristen på mark, speciellt nära campusområden som ofta ligger centralt i våra universitetsstäder.
- Många som äger mark med byggrätter ligger och väntar på att de ska få bygga bostadsrätter istället.
Bygg nära campus
Men vad kan då göras för att öka studentbostadsbyggandet? Lennart Sjögren föreslår att statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, som äger mycket mark kring universitetens campusområden, upplåter mark för bostäder. Än så länge finns dock inget i bolagets direktiv som talar för detta och det är i så fall upp till regeringen att ändra dem. På Göteborgs Universitet tycker fastighetschef Per Sundqvist att det är ett bra förslag.
- Det som diskuterats har mycket handlat om tidsbegränsade bygglov, att Akademiska hus under en viss tid skulle kunna avstå mark där provisoriska hus skulle kunna byggas. Det låter bra, men jag tror inte kommunerna har rätt att ge sådana bygglov i dagsläget.
Men finns det så mycket mark kvar att bygga på i universitetsområdena?
- Visst finns det möjligheter. Nästa år införs trängselskatt och så kan vi säkert avvara några av våra parkeringsplatser. Det finns en del grönområden också, säger Per Sundqvist.
Chalmers och Göteborgs Universitet samsas på Campus Lindholmen.
Ett annat förslag i Lennart Sjögrens rapport är att regeringen ger ett permanent uppdrag åt universiteten att kunna blockförhyra bostäder åt studenter i ett visst antal år, det vill säga hyra ett antal lägenheter i ett kontrakt, som man sedan i sin tur hyr ut till studenter. På så sätt skulle byggare och fastighetsägare garanteras lönsamhet. Sedan 2010 har nio lärosäten, bland annat Göteborgs universitet, dispens att göra det fram till 2015.
- Problemet är att vi får betala marknadshyra, vilket våra studenter inte har råd med. Eftersom vi inte har någon ekonomisk möjlighet att subventionera, blockförhyr vi bara idag åt gästforskare. De har råd att betala, säger Per Sundqvist.
Studenter behövs i ytterområden
Kjell Bergkvist (FP), 1:e vice ordförande i Göteborgs byggnadsnämnd, tycker inte blockförhyrning åt studenter är någon bra idé.
- Då plockar man ju bort möjligheterna från andra grupper. Jag ser inte studenterna som de värst drabbade i den bostadsproblematik vi har, utan jag tror till exempel att ungdomar som inte studerar har svårare att få tag i bostad. Vi har trots allt byggt en del studentlägenheter på senare år.
Kjell Bergqvist tycker att studenter skulle må bra av att sänka kraven litegrann.
- Vi kan inte ordna guldlägen för dem överallt. Studenter behövs också i ytterområdena. De skulle berika dem. De är ute och rör på sig, sitter på caféer och syns. Det skapar även trygghet.
Per Sundqvist håller inte med om att studenterna är för kräsna.
- De har inga bilar, utan går eller cyklar och kommer ofta utan att känna någon. Jag förstår mycket väl att de vill bo nära varandra och nära campus. Och det måste vi kunna tillhandahålla. Vi konkurrerar ju med andra universitetsstäder. Studenterna är viktiga för både stadens och regionens utveckling.
Studenter rör sig mycket ute och gör stadsdelar levande, och mer trygga.
Läs mer på Regeringens hemsida (öppnas i nytt fönster)
Skriv gärna till oss på redaktionen@boplats.se och berätta vad du tycker!