Området utanför Vallgraven betraktades som rena obygden i mitten på 1800-talet.
Vad har August Strindberg, Birgit Nilsson, Karl Gerhard och John Hiatt gemensamt? Jo, de har alla stått på Stora Teaterns scen. Under drygt 150 år har göteborgarna kunnat se allt från opera till hårdrock och hip hop i det karaktäristiska vita huset - Sveriges första exempel på en teaterbyggnad i kontinental stil.
Efter tre års byggande stod Göteborgs Nya Theater klar 1859. Jo, den fick heta så först - sedan 1816 fanns det nämligen redan en Stora Teatern i stan, en byggnad som gav skäl för sitt namn. Vid en tid då Göteborg inte hade mer än 15 000 invånare rymde teatern, belägen på Södra hamngatan, smått fantastiska 1 269 åskådare.
Men på 1850-talet ansåg man ändå att det var dags att bygga en ny och modernare teater. Efter stor pressdebatt bestämdes att den skulle placeras i Kungsparken. Det var inte helt okontroversiellt. Området utanför Vallgraven betraktades som rena obygden och Kungsportsbron var "livsfarlig att passera mörka vinterkvällar".
Kanske var det så att folk var rädda för att besöka Göteborgs Nya Theater? Den gick nämligen inget vidare i början, i alla fall inte ekonomiskt. Skulderna växte sig faktiskt så stora att teatern, den 19 september 1871, auktionerades ut på Göteborgs auktionskammare. Lokalen på Västra Hamngatan var överfull av nyfikna. De fick se teatern, som kostat 380 000 riksdaler att bygga, klubbas för futtiga 113 500 riksdaler. Och köparen, en kakelugnsmakare från Haga som hade gjort sig en del pengar genom fastighetsaffärer, skänkte teatern till Göteborgs stad. Det tog skruv i det 'finare Göteborg'. Man talade om "skandal" och "profanering av heliga värden".
Man får anta att den gamla kultureliten har roterat ett och annat varv i sina gravar under åren. Kanske när Karl Gerhard spelade revy på deras teater under andra världskriget - självaste utrikesdepartementet fick ju se ju till att denne vanvettings kritik av Nazityskland censurerades. Kanske också när folkliga artister som Sten Åke-Cederhök och Sonya Hedenbratt uppträdde.
Under 2000-talet första decennium vred de sig nog var och varannan vecka. All form av teater var nämligen mer eller mindre borta. SAMI (svenska artisters och musikers intresseorganisation) hade tagit över, döpt om huset till det mer folkmunsriktiga Storan och på scenen stod för det mesta ståuppare, rock- och countrymusiker och annat löst folk. I november 2007 gjorde till exempel amerikanske gubbrockaren John Hiatt en bejublad konsert som redan betraktats som klassisk. Ensam med gitarr lät han som ett helt band.
Men en gång i tiden var Göteborgs Nya Theaters scen vigd för teater och opera. År 1872 provspelade en ung August Strindberg här och fick en liten roll. Det blev inget mer. Hans egentliga talang upptäcktes några år senare, ungefär samtidigt som teatern fick det nya namnet Stora Teatern.
Idag kanske den gamla kultureliten skruvar sig lite mindre i sina gravar. Efter flera års strid om hyran med hyresvärden Higab lades artist-, konferens- och restaurangverksamheten Storan ner 2010. I våras flyttade istället Pusterviksteatern in. Rockmusiken, jazzen och hiphopen är förvisso inte helt borta men framöver lär det också bli mycket teater och dans.
Och huset, den vita bakelsen mitt emot Bältesspännarparken på paradgatan Avenyn, är sig likt. Visste ni förresten att det en gång i tiden, år 1882, bestämdes att Kungsportsavenyen (som den egentligen heter) skulle byta namn till Kungsportsgatan. Beteckningen aveny ansågs nämligen ha en alltför "utländsk prägel". Till slut blev det dock inte så.
Men det är en annan historia ...
Kungsportsavenyen.